Kopparverket 1869

------ Bildgalleriet nedan kompletterat den 23 april -----------------------

Modellen finns nu uppställd i den nya lokalen kallad MUMS mellan Bruksmuseet och Åssamuseet. Lördagen den 27 april var det det premiärvisning. En vecka före 600-årsjubileet.

Vi har med modellen återskapat Åtvidabergs Kopparverk som det såg ut en vårdag 1869. Toppåret för Åtvidabergs kopparproduktion. Vi var det största kopparbruket i Sverige från 1850 till 1870. Sedan återtog Falu Koppargruva ledartröjan. 

Bruket låg runt det som vi idag kallar Eksågen och på modellen kan du se människorna som arbetade där, hästarna, oxvagnarna, ångloket "Åtvidaberg", tågvagnarna. Du kan se malmen, slaggen, kolen, veden och du kan se hästfororna med den färdiga kopparn.

Just att visa de små "scenerna" ur arbetslivet har vi jobbat mycket med. Allt i skala 1:160.

  Välkommen!   
Bild 1611

  Ångloket 'Åtvidaberg' hade ett systerlok som hette 'Bersbo'. Vi hade järnväg mellan Åtvidaberg och Bersbo redan 1857 och båda loken är från den tiden, exakt återskapade efter originalritningar.
Bild 2274.

   Lokföraren är bara 11 mm hög. På vintern höll bruket med tjock hundskinnspäls för att han skulle klara kylan på det öppna lokomotivet. Bild 2274-4.

   Det här är Bredbergska hyttan med fyra sulu-ugnar. Här kan du se hur man körde kol till ugnarna och vattenhjulet som drev tre pumpcylindrar för blästerluft. Dessutom drevs ett linspel för uppfordring av malm till andra våningen. Man bygger just nu om taket, så du kan se in i smälthyttan. Bild 2113.

   Här får du en överblick från nordväst över färdig modell. Jämför med bilden nedanför så ser du hur mängder med detaljer har lagts till sedan modellstarten. Bild 2156.

   Den byggnad du ser längst till höger på bilden ovanför kallas Garverket. Här raffinerade man malmen till garkoppar som var huvudprodukten för bruket. Två hästvagnar är lastade med garkoppartackor och skall nu transportera dessa till Norrköping. En tur som tog två dagar dit och två dagar hem. Bild 2333.

   Man använde många oxar för dom korta, tunga transporterna. Ofta drog dom rälsbundna vagnar, så gick det betydligt lättare. Här med ett rejält lass gjut- och mursand från 'Sandtag' - ett namn som finns kvar än, t ex i Sandtagsskolan.

   Här en häst med ett lass stockar. De användes för att bygga upp kallrostarna. Det gick åt stora mängder.

 Så här hittar du till Kopparverksmodellen

   Vid den blå symbolen ligger utställningen. Bryggaregatan. Inne på Åssagården. Ingång vid Bruks- och Facitmuseet. Bottenvåningen. Inga trösklar eller trappsteg.

Öppettider mm: Se  länken  http://brukskultur.atvidaberg.se/

Lokalen kallas Mums.
Ladda ner kartan:
https://maps.google.se/maps/myplaces?hl=en&ll=58.199582,16.002434&spn=0.003573,0.011362&ctz=-120&t=h&z=17

 Så här låg Kopparverket

  Den grå ramen visar det område som modellen täcker, med de 16 större byggnaderna markerade. Samtidigt ser då den dåtida Åtvids ström markerad med blå färg. Bysjön nedåt och Håcklasjön till höger. Allt lagt över en aktuell flygbild.
Den nedersta vattenspegeln låg mellan Stallet och Ålundamagasinet. Vattenspegeln ovanför den kallades Nedre dammen och låg där Åssagården nu ligger.

Ångoket Åtvidaberg från 1857. Systerloket hette Bersbo. Järnvägen mellan Bersbo och Åtvidaberg var klar 1857 och det gick en tät trafik med malm, kol, ved och förnödenheter + persontrafik på de ca 30 vagnar som fanns. Järnvägen var en av Sveriges första.

   Magnus Bernheden, en av de flitiga byggarna, gör en finputsning inför premiärvisningen. Bild 2262.

   Make up på ångloket Åtvidaberg. Lokföraren håller på och lägger om växeln med ett spett. Han är 11 mm hög. Bild 2240.

OBS! Arkivet borttaget i april 2013

Spalten till höger med Arkiv gäller inte längre. Bloggen har används under modellbyggnadstiden för att hålla kontakten inom modellgruppen. 

Nu har vi släckt ner arkivet och visar istället hur det blev!

Landskapet är byggt, spår är utlagda

Så här såg modellen ut i januari 2012, 15 månader före invigningen.

Du ser 370 x 280 m av Kopparverkets område. Dom fem stora klotsarna markerar tillfälligt smältverks-, kolhus- och pumphusbyggnader.

Det är stora mängder spår inom området. Dels bredspårigt nät för ånglok och vagnar, dels smalspårigt för hand- och oxdragna kärror.

Sammanlagt 13 meter spår. Det motsvarar 2 000 meter i verkligheten.